Recensioner


Jauchzet Gott in allen Landen
”Inledningsnumret var Jauchzet Gott in allen Landen av J S Bach, där Elisabeth gav prov på sin virtuosa förmåga att sjunga Bachs svåra kantat. /…/ Det är en minst sagt krävande insats som Elisabeth Feldt hade att ta sig an, och det gjorde hon med den allra största ära. Sångstycket sträcker sig över två oktaver med höga C som topppunkt. Verket bestod av två arior och två recitativ, och den avslutande Alleluja hör till det bästa jag hört. Hon gjorde ingen besviken med sin klara stämma, där de långa sextondelspassagerna satt som de skulle.”
Bernt Carlsson, Ulricehamns Tidning 2 april 2013

Vårflod
”Med programrubriken ”Vårflod” som brännglas lyckades sopranen Elisabeth Feldt och pianisten Mikael Holmlund fokusera ett knippe disparata musikaliska ljuskällor till en fängslande musikalisk enhet. Nyströms ”Sånger vid havet”, Debussys ”Ariettes oubliées” och ett urval sånger av Rangström, Rameau, Strauss och Rachmaninov skapade variation utan att splittra.

Elisabeth Feldt förfogade inte bara över en fantastiskt kärnfull sopranstämma utan också över en lysande förmåga att genom såväl tonfall och klangfärg som scenisk närvaro gestalta ett stort spektrum av känslor, stämningar och karaktärer. Den tydliga textningen – oavsett om det rörde sig om svenska, franska, tyska eller ryska – förgyllde dessutom upplevelsen ytterligare.”
Per Björck, Hallandsposten 11 mars 2011

Ljuset strömmar in
”Elisabeth Feldt var för mig en alldeles ny bekantskap och redan i de inledande fyra romanserna av Richard Strauss (1864-1949) visade hon på en sångkonst, som övertygade inte minst i detaljerna parade med ett stabilt vokalarbete i hela registret. Hennes bärande sopranstämma nyttjar hon med en osentimental energi och hela tiden i en framåtsyftande riktning. I den fjärde sången Cäcilie med text av Heinrich Hart kom musiken att både framstå som kraftfull och med en dramatisk ådra i en väl avvägd symbios med Mikael Holmlunds läckra pianoackompanjemang. /…/

Att sopranen Elisabeth Feldt älskar romanssång tar man inte miste på och ur Fünf Gedichte av Richard Wagner (1813-1883) framfördes fyra sånger och särskilt stycket Schmerzen lyfte med dess dramatiska och energiska framtoning, väl kryddat av en inspirerande sångerskas behärskande sångkonst.

Italienaren Muzio Clementi (1752-1832), kallad Pianospelets fader, och vars pianosonater Beethoven satte stort värde på har också skrivit sånger. För första gången  i modern tid tror jag mig veta sjöng en till yrket professionell sångerska hans Due Canzonette, två charmfulla kärlekssånger. Här passade hennes vokala timbre perfekt och Mikael Holmlunds behärskade ansats i pianostämman gav musiken en stark känsla av intimitet.”
Bengt Hultman, Västerbottens-Kuriren 7 augusti 2010

En svensk Markuspassion
”Det blir en föreställning av stor skönhet och närhet, tack vare det svenska språket och musikens förankring i folkton. /…/
Den berättande evangelistens roll sjungs här av en sopran, Elisabeth Feldt. Med en vacker, klar och distinkt stämma framför hon detta långa krävande parti med en textning så att man uppfattar varenda stavelse.”
Kjell A Johansson, Kristianstadsbladet 3 april 2010

Adventskonsert i Borås Gustav Adolfs kyrka
”Som i Gustav Adolf ska en adventskonsert vara: slösande klangfull, traditionell och närgången. /…/ med Elisabet Feldt som fin sopransolist.”

”Elisabet Feldt gjorde en mycket stark insats i de tre sopranariorna, därav oratoriets egentliga slutnummer (då lagt efter Halleluja-kören), Jenny Linds gamla praktaria Jag vet att min förlossare lever.” (ur Händels Messias)

”Ett annat succénummer för Elisabet Feldt var Mozarts Exsultate jubilate, skrivet för kastraten Venanzio Rauzzini, där hon förnämligt fångade musikens dramatiska kraft.”
Rolf Haglund, Borås Tidning 1 december 2009

Romanskonsert med Sjögren, Poulenc, Haydn och Berg
”Som förmedlare av det vokala välljudet stod sopranen Elisabeth Feldt, en utmärkt romanssångerska…”

”I sånger av Francis Poulenc och Gösta Nystroem lyckades sångerskan även fint med att lyfta fram musikens inneboende grundstämning. Avdelningen efter paus inleddes med tre sällsynta sånger av Joseph Haydn som tilltalade med sin ljusa grundstämning. En höjdpunkt blev därefter sju tidiga sånger av Alban Berg. I denna senromantiska musik utmejslades ord och ton med fina fraseringar och en kontrollerad klang i stämman. Här visade Elisabeth Feldt sin styrka som romanskonstnär. Här klingade också höjden än mer fritt vilket också blev påtagligt i ett avsnitt ur Franz Lehárs ’Giuditta’.”
Sven Andersson, Hallands Nyheter 6 oktober 2009

Bland skogens höga furustammar…
”Det blev en klangligt välljudande timme med Elisabeths rena och dynamiska sopranstämma…”
Bernt Carlsson, Ulricehamns tidning 21 oktober 2008

Brytpunkter
”Men det var Elisabeth Feldts sång och den djupa vackra rösten som kändes in i det inre.”
Rania Altun, Smålands-Tidningen 1 augusti 2008

larsson sörenson frumerie
”Här fick vi höra fem av dem, fint förmedlade av Elisabeth Feldt som här visade sig ha en naturligt vacker och uttrycksfull stämma som passade sångerna mycket bra.” (Larsson Nio sånger op. 35)

”Elisabeth Feldt lyckade övertyga med en serie innerligt varma tolkningar som gjorde sångerna full rättvisa.” (Frumerie Hjärtats sånger)

”Men frågan är ändå om inte de båda artisterna imponerade mest i Göteborgsorganisten Torsten Sörensons (1908-92) ’Mässa för måsar’ till text av Ebba Lindqvist (som levde sina sista år och avled i Varberg). I denna expressionistiska och krävande musik lyckades de båda över förväntan och framträdandet blev som helhet imponerande, sångerskan med ett härligt tryck i pipan och pianisten med ett måleriskt uttryck vid klaviaturen.”
Sven Andersson, Hallands Nyheter 17 juli 2008

”Högdramatiskt, mäktigt och mystifierande om måsarna som sover på skäret som funnes det inget skär. Stort omfång och inga självklara intervall som den säkra sopranen Elisabeth Feldt galant klarade av. Hon hade också författat de fina kommentarerna i det utmärkta programbladet.”
Leif A Jansson, Jönköpings-Posten 14 juli 2008

Att vara rik på längtan
”Hennes textning är tydlig och uttrycket kraftfullt, vilket vi också fick ta del av i Alban Bergs Sju tidiga sånger. Nu förflyttades vi till ”ett Spa med olika klangvärldar”. Med denna presentation, Feldts egaliserad varma sopran och pianoklangerna fördes vi till en nutida modernare värld. /…/ Som ett lättfärdigt avslut kom Juliettes vals ur Gounods Romeo och Julia. Efter Bergs något mörka espressiva sånger, krävdes nu en lätthet i hanteringen av rösten. Feldt kreerade arian med elegans och humor.”
Gunilla Niska recenserade för Piteå-tidningen 1 mars 2008

Romansafton med Brahms, Sibelius, Grieg och Strauss
”Elisabeths sopranstämma visade på både driven sånglig teknik och finstämd nyansering. Hon visade sig också ha en dramatisk förmåga att gestalta de texter hon framförde.”
Bernt Carlsson, Ulricehamns Tidning 13 november 2007

Mörkögda augustinatt
”Ett antal av Bo Setterlinds dikter tonsatta för sång och piano handlade om dygnets stämningar. Här medverkade sångerskan Elisabeth Feldt som med sin mäktiga sopranstämma bjöd publiken på riktig skönsång ackompanjerad av Gustav Jannert på piano.”
Rune Lindblad, Falköpings Tidning 28 augusti 2007