Salve Regina

På söndag sjunger jag ett ganska omfattande program med mariasånger tillsammans med cello, violin och orgel. Jag ser fram emot detta. Mariansk repertoar betyder mycket för mig. Organisten har beslutat om programvalet och det blir inte mindre än tre olika tonsättningar av Salve Regina, därtill också en rätt ovanlig Ave Maria av Otto Olsson, en sats ur Bachs Magnificat och Erik Axel Karlfeldts dikt med namnet Jungfru Maria.

Det är mycket spännande – förstås – hur olika salvetonsättningarna är. Först är det Schubert, D 676 i A-dur. Den är egenligen för sopran och stråkar, men här blir det i en ensembleversion. Ligger så fint i sopranläge, väldigt lång komposition som alltid med Schubert men med små subtila variationer.

Här en väldigt fin version med Lisa Larsson:

Faurés tonsättning är en fantastisk miniatyrpärla. Ett litet smidigt format, mycket användbart i vanlig gudstjänst med på samma sätt söt och kryddig harmonik.

Händels Salve Regina är den mest spännande av alla. Den liknar en kantat, men har en helt annan form så han kallar den istället för en sakral konsert. Den har långsamma yttersatser och ett riktigt fyrverkeri i mitten. Hoppas att det kommer att göra sig bra med vår miniensemble – jag tror det. Roligt att öva på är det verkligen.

Här med underbara Carolyn Sampson:

Ett fint sätt att marineras i Marias betydelse i det andliga livet och att be för musikens förenande och helande kraft.